Tuesday, June 15, 2010

I am getting the home fever. Or whatever it's called

Tadi aku menangis masa tengah cakap dengan Naqib sebab rindu sangat T_T Masa cakap dengan ayah pun aku menangis jugak sebab rindu 7623456787654345678765434578x sangaaaaaaaaaaaatt.

Aku ingat berdikari aku ni. Tapi dah nama anak bongsu tu manja jugak. Hehgehgeheghegheghegheghegehg. Tapi memang rindu gileeeeeeee gileeeeeeeee gileeeeeeeeeee kat Naqib dengan Bebi hu nak dekat sebulan aku tak jumpa diorang kot. Tadi masa aku besembang dengan Naqib rase macam nak amek KTM balik time tu jugak T_T

Comel gila suara dia tadi HUUUUUUUUUUUUUUUUU!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Perbualan comel kami berbunyi begini,

Aku: HAAAAAAAAAAAAII NAAAAAAAQQQQQIIIIIIIBBBBBB (teruja kluasa doploh)

Naqib: Hai Antikah! (atau ejaan senonohnya, Aunty Kah)

Aku: Naqib dah momom (makan) ke?

Naqib: Naqib belum momom lagi. Ni Naqib baru nak momom teloq je.

Aku: Naqib rindu Antikah tak?

Naqib: YINDUUUUUUUUUUUUUUUUU!

Aku: Rindu banyak ke sikit? (ceh cam cakap ngan bopren pulak an)

Naqib: Naqib yindu banyak sangat sampai monkeyyyy! (die memang selalu cakap bende tak logik ok)

Naqib: Antikah nak balik bila? (Ni aku dengar suara Ayah suruh tanya kat background :') )

Aku: Antikah balik lagi dua hari. Naqib nak yat (cokelat) tak?

Naqib: NAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAKKK (teruja kuasa tigeplohlime)

Aku: Naqib nak yat ape?

Naqib: Naqib naaaaaaaaaaaakk.... MENTOS!

Aku: Mentos yang kale ape? (Habis bebudak la wehhh soklan haku nii)

Naqib: Naqib nak yang banyak kale (color.lol) yang Antilin (Aunty Lin) selalu beli kat Naqib tu. Yang tu baru bessstt!

Aku: Sedap ke yang kale-kale tu Naqib?

Naqib: Sedaaaaaaaaaapp. Tu kan Antilin selalu beli kat Naqib.

Aku: Okaayyy nanti Antikah beli mentos kale-kale kat Naqib. Naqib tak main dengan adik ke?

Naqib: Naqib tak main poonn. Bebi tengah momom dengan bibik kat bawah.

Aku: Kenape Naqib tak main dengan adik?

Naqib: Sebab Naqib takmaula. (-_-)

And after a few more questions Naqib passed the phone to Ayah. Then Ayah asked me how I was and have all the classes started yet and how many subjects am I taking and what are they and all that. I was choking with my own tears by then. I miss Ayah so much :| I wondered where Mak was though. Didn't hear her voice in the background lol.

You see, I don't talk much with Ayah at home. It's just the usual randomly said, "Awat Tkah?" whenever he sees me. My siblings would understand this of course lol. And sometimes he would ask me to print a letter for him or send an e-mail or whatever. If Ayah was the one sending me back to Nilai, it would be a very awkward car ride because both of use wouldn't be talking that much. I dunno what to say :| "How's your business Yah?" doesn't sound very promising hhaghagahaghaghag.

But I don't really care about the fact that we don't talk that much. As long as I know that he loves me as much as I love him, it's more than enough :)

The apples of my eyes :)

7 comments:

esah ezral said...

Agak ah. My dad and I pun mcmtu. Silence, but not awkward <3

ani arishah said...

aku mcm tu dgn mak akuu
takde benda nak borak

Najib Daud said...

you remind me of my big brother.
kurang bercakap dengan ayah.

tak tahu kenapa.

Aika said...

sya: awkward silences are the best lol.

sha: apesal dengan mak kau pun takde bende nak borak -.-

najib: bapa-bapa yang pendiam ni memang awkward sikit kot kalau nak bawak bersembang.hikhik

ani arishah said...

aku kn lg rapat ngan ayah aku
so,ble ngan mak aku awkward silence ahh
btw,weh homesick ah bkn home fever

Aika said...

OHH YEKEEEEEEEEEEEEEE. oke kalau mcmtu aku paham kenapa kau melalui saat2 awkward silence dengan mak aku jejejeheegehgeh.

WEH HAAH DOH AKU TERCARI-CARI LA AMENDA PERKATAAN TU KAN TAPI TAK MUNCOL-MUNCOL JUGAK MEMANG HAKU PANASS LAS0LAS TAROK JELA IKOT SUKE HAGHAGHAGAHGAHAG

ani arishah said...

HAHAH
NGOK LA KAUUUUUUUU